josephinemadsen

sitter i min säng och funderar på vad folk menar med " du kommer aldrig kunna få barn ". För vad jag vet är jag inte steril, jag lider av själdskade beteende... Fast folk verkar veta mer om mig än vad jag vet om mig själv, haha. För det är ju inte så att jag kommer få barn nu eller innom de närmsta månaderna eller året lixom. Och vad jag vet, föder man inte barn med armarna? Fast det kanske är något nytt med som jag missat - totalt! Och bara för att man har ärr över armarna behöver man inte bli en sämre mamma, är faktiskt inte så att jag hade tänkt slå mina barn. Och jag vet att jag kommer bli en lika bra mamma som ni andra kommer bli. För jag tar hand om de som står mig nära. Och folk brukar säga ; Dina barn kommer fråga vad du gjort. Ja, men jag kan inte säga till en 5 åring ; mamma skärde sig med en kniv, testa aldrig det! F*N heller, jag kommer väl säga ; mamma hade en katt som liten, eller något, och när de blir äldre lär de fatta att jag hade det jobbigt. Och visst barn kollar - för att de inte vet vad det är eller kommer ifrån. Vuxna människor vet, men kollar endå. Det är det som är så underligt att man typ går på stan och vuxna nö glor [ de kanske kollar för de tycker jag är en idiot eller tycker synd om mig men i vilket fall ]. Vill man bli en bra mamma så kan man, det gäller att kämpa. Och som sagt - ska inte bli mamma än på ett tag, med tanke på att jag ska till USA om 2 år och jobba med djur [ ja, jag kommer in i landet ]. Och självklart tycker jag synd om mina barn som kommer få se mina ärr, men tycker synd om de människorna nu som försöker hjälpa mig och faktiskt får mig att må bra även om alla inte tror det. Tack alla som bryr sig om mig och tar hand om mig, det värmer ni är guld värda.

Pussar Josephine