Ensamheten kväver mig

Jag vill också kunna känna smärtan och inse att en värld av sår inte är vackert någonstans.
Jag vill också kunna bli sårad och inte bara såra.
Även jag vill bli älsklad och vill älska tillbaka till en annan människa
Jag vill kunna få förtroende för människor i min omgivning

Men mest va allt vill jag bli hel igen.
Slippa vakna upp med nya munnar som dräglar blod
Vakna upp med nya stimm av rosalaxar
Jag vill bara glömma det som en gång hände
den gången då du tog isär mig och glömmde sätta ihop mig igen
den gången jag grät så förtvivlat för att jag sluta tro på mitt liv
jag tappade självrespekten och hoppet om livet.



Jag kämpar och kämpar men verkar inte komma någonstans, det tar stopp på vägen. Allt blir svart och jag går där på vägen ensam.


/ Josephine


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0